Liten ordlista sammanställd av Björn Skånsk ordlista Gröhn med god hjälp av Kurt Lasson, språkkunnig österlenbo. [Image] Denna ordlista ingår i en nyss utgiven bok, med titeln: Östen Gröhn i ord ton och bild. ---------------------------------------------------------------------------- Innehåll * Bygdemålshistorier med ljudinspelningar * Östen Gröhn i ord ton och bild * Skånsk grammatik * Ordlista ---------------------------------------------------------------------------- Smakprov på bygdemålshistorier: * Döllet tag av Östen Gröhn [Image] Nu med Real Audio-ljud! * Kristor Kalsen o Nels Borrare av Östen Gröhn * Jespor bytor bil av Östen Gröhn * Tjugeårsgille av Ernst Gröhn * Bibelsk Historie av Axel Ebbe, (tyvärr endast ett brottstycke) ---------------------------------------------------------------------------- I följande ordlista har jag bl a tagit med ord som förekommer i texter skrivna av både min far Östen och min farfar Ernst Gröhn. Dessutom förekommer ord som jag själv hört av far och som jag anser hör hemma här. Min gode vän Kurt Lasson numera bosatt i Ystad, har bistått mig med en hel del översättningshjälp och ytterligare omkring femhundra underbara ord. Det kan också sägas att orden mestadels kommer från Österlen kring Löderupstrakten, men en hel del ord är generellt gångbara i nästan hela Skåne. Uttalet kan dock skilja något från härad till härad. Några kommentarer angående stavningen och uttalet För att beskriva hur orden ska uttalas, måste jag nog förtydliga idéerna bakom den använda stavningen. Grundidén är att stava som det låter, men med någorlunda bibehållen läslighet. Därför är vissa ord något fonetiskt förenklade i sin stavning. Att använda veder- tagen fonetisk skrift har jag ingen större kompetens till och jag tror att det kanske även begränsar förståelsen för flertalet läsare. Dock har jag sparsamt använt fonetisk skrift i ordlistan, där det varit svårt att beskriva uttalet (främst när det gäller vokalernas uttal). Dock kan en del av den fonetiska skriften ha blivit felaktig i konverteringen av detta dokument till html-format. Nedanstående översikt av de olika vokal- och konsonantljuden är för den infödda skåningen välkänd, men kan kanske ge en opplänning ett hum om vilka direkta uttals- skillnader det finns i förhållande till riks- svenskan. Det kan också vara bra att känna till dessa skillnader i uttal eftersom ordlistan inte innehåller så många rikssvenska ord uttalade på skånskt sätt. Dessutom finns en del att säga om grammatiska skillnader. Jag har dock inte ambitionen att försöka vara heltäckande så jag tar endast upp några exempel. Vokalljud Många av rikssvenskans vokaler uttalas mer eller mindre som diftonger eller triftonger på Österlen. Nedan visas prov på de vanligaste vokalljuden och deras diftonguttal. I de ord jag presenterar i ordlistan, har jag försökt stava så att de huvudsakliga fonetiskt karakteristiska dragen i ordet är markerade, dvs de tydligaste diftongerna är utskrivna. Detta innebär att uttalet i de flesta fallen framgår. Å andra sidan finns det en hel del ord i de olika texterna, som trots att de stavas med diftonger inte är med i ordlistan. Detta beror på att orden egentligen heter samma sak på rikssvenska, men med annorlunda stavning. I och med detta, känner jag att följande översikt är motiverad. Dels för att slippa översätta varje ord, med från svenskan avvikande uttal och dels som en översikt över förekommande ljud. långt a, [a:] blir ibland ao eller auo. Det finns två långa a-ljud [a:] som i "bra" och [a:] som i "akava" [Image] [ljud] (plötsligt) e blir ibland ei i blir ij o blir io u blir ibland äu y blir ibland öyj, kort y blir ett kort ü å blir eåo ä blir ä ö blir ibland öu De korta å-ljuden stavas tyvärr olika från ord till ord. Ofta passar det med bokstaven å, men ibland tycker författaren att det ser bättre ut med bokstaven o. Jag har i vissa av Östens texter i alla fall försökt se till att samma ord stavas på samma sätt inom samma text. Stavningen kan dock skilja sig åt mellan de olika texterna. Det korta u-ljudet i t ex "hung" (hund) stavas oftare med u än med o. Anledningen är att man inte ska lockas till att uttala det "hång". Så skulle ju annars rikssvenskan uttalat stavningen: "hong". Således ska de flesta korta u-ljud uttalas ungefär som o i t ex "Olle". Det kan då aldrig bli någon sammanblandning på kort o-ljud och kort å- ljud, eftersom korta u-ljud knappt existerar i österlendialekten. Det är dock möjligt att Östen och Ernst inte är stringenta vad det gäller denna konvention, men det framgår oftast utan problem. T ex borde ordet "hum-skjusad" [Image] kanske därför i stället stavas: "hüm- skjusad" med ett ü-ljud som mycket nära påminner om tyskans korta ü i t ex ordet "fünf". Ordet "hum-skjusad" betyder f.ö. hemskjutsad. Generellt kan också sägas att dubbla konsonanter oftast betecknar kort vokalljud, precis som i rikssvenskan. En lustig företeelse som jag observerat i universitetsstaden Lund, är att man där inte vågar uttala de genuina sydskånska korta o- ljuden. I stället går man till överdrift och byter ut alla korta o-ljud till korta u-ljud. T ex kan man höra en Lundabo säga: "På unsdag ska jag hälsa på huss Ulle." Konsonantljud Alla "r" är självklart skorrande tungrots-r. Explosiverna p, k, t, blir i de skånska orden ofta uttalade som b, g, d. T-ljudet är ofta tjockare än det rikssvenska. Tungan har en placering längre bak i gommen. Dj-ljudet är idag ett ovanligt och utdöende ljud, som kan liknas vid g-ljudet i det engelska ordet "vegetable". I österlen- dialekten förekommer ljudet ofta som ersättning till g-ljud i t ex "vägg" som blir "väddj". Två d betecknar kort ä-ljud, dvs e- ljud. I österlen-dialekten uttalas ibland riks- svenska ord med ttj-ljud till ett ck-ljud. Ett exempel är "nyttja" som blir "nycka". Det lustiga är att det även förekommer uttals- ombyte på andra hållet, t ex i ordet "häck" som blir "hättj". En del ord med andra "jobbiga" kombinerade konsonantljud för- ändras också. T ex: "ord" blir "or", "efter" blir "ettår", "ångra" blir "ånka". Vad det gäller sje-ljudet i skånska dialekter, uttalas dessa alls inte som i rikssvenskan. I rikssvenskan är det ju ingen större skillnad på sje-ljudet och tje-ljudet (dvs båda låter ungefär som tyskans sch-ljud), men de skånska sje-ljuden saknar motsvarighet i något kändare språk. Det uttalas med en kraftig luftström genom trutande läppar utan inblandning av tungan. En del rikssvenska ord såsom t ex "fläsk" och "fisk", får uttal med sje-ljud som: "fläsch" och "fisch". Det är ju heller inte så konstigt med tanke på det tyska ursprunget "fleisch" och "fisch". Som ett kuriost exempel kan jag berätta att min kära mamma, Gertraud Gröhn, som är född och uppvuxen i Tyskland, hade allt sjå i världen för att lära sig att säga sjuhundra- sjuttiosju. Det fanns en anledning... Ibland frågade folk hur stor vår tomt var, och antalet kvadratmeter var just 777. Ändelser Det finns en uppsjö olika ändelser som skiljer sig från rikssvenskan. En av de vanligare är bland annat -ig som blir -ed och -igt blir -et, i t ex orden skabbig och skabbigt, som blir skabbed och skabbet. Däremot finns det undantag. Skitigt kan nämligen på österlenska också heta skitt. Exempel på markant annorlunda grammatiska formuleringar Det finns en hel del markant annorlunda grammatiska formuleringar. De följer ibland egna lokala regler, men har ibland rötter i äldre svenska, danska eller tyska gram- matiska regler. Än idag används t ex plural- formerna på verb. Exempel: -Kommen ing! Varren välkommna! Sätten er ner! [Image] -Hår sko vi sidda? [Image] (Var skola vi sitta? sko = skola = skall i plural form) Ibland ändras verbformer beroende på att bindeorden byts ut. Ett exempel på detta är: Har du glumt o satt skona ingan du gick ing? Eftersom ordet och använts istället för ordet att, blir det en naturlig följd att ha samma verbform på både glömma och sätta. En svensk hade ju i stället sagt: Har du glömt att sätta (eg. ställa)skorna innan du kom in? Följande mening visar ytterligare ett exempel på andra avvikelser som kan förekomma: Va e darr men han murrar så dannt? Vad står på eftersom den väsnas på det sättet? Substantiverade verb: I österlendialekten liksom i många andra skånska dialekter substantiverar man gärna verb, för att göra lättbegripliga ord av välanvända verb. Exempel: göre göromål, arbete bränne ved flänge öppen plats där man kan "flänga" dvs fara runt ror slev, kommer av verbet röra ---------------------------------------------------------------------------- [Image] A aga, agde, agt åka, åkte, åkt agebräda enkelt säte agerhuna nyckelpiga ainor agnar, fröskal och annat överblivet vid tröskning ajja non vara skyldig någon pengar (ja ajjor ingen!) ajjorna "det ägda området" akava [a`ka:va] plötsligt, härstammar troligen från spanskans ³acabo". (möjligen från latin?) Uttrycket ³acabo de terminar", betyder ³jag har nyss avslutat". albuen armbågen jfr danskan! alika ['alika] kaja allfret titt och tätt, "esomoftast" alliera föra oväsen, väsnas "på riktigt" allo' oväsen, ~ed oväsendet alt forr ret förjämt, alltid ansa reparera aoanlär ovanläder (på skor) aoast överst asa släpa aselen axeln lång, öppet "a" attes i går kväll auo av, i t ex auo-slan avslagen, men även som ensamt ord:"den har gåd mitt auo", uttalas ibland ³å" auoeded aväten auoeden färdigäten, klar med sin måltid auogauen avgången, bortgången, död auvand avvänjd avengav öppning mellan två hus oftast med kraftigt drag vid blåst avengavved det smala, oftast blåsiga gapet mellan två hus på en skånsk gård! avuring yngling, ngt avvikande.. Kommer eg. från murarspråket, där en avuring är en åttondels tegelsten. En fjärdedels sten kallas pittring eller pettring B bagetru baktråg baghebba bakkappa på sko bagvänd i t ex uttrycket: varra bagvänd bete sig avigt bala si vältra sig ballna svälla, dra till sig vätska ballyad glosögd jfr. engelskt Ball-eyed bang rädd barfytt barfota barhuad utan mössa basa ner söla ner basa si me smutsa ner sig med, även: anstränga sig med based nersölad baske eller baska ris, kvistar bede betesmark bede, et - en stund en omgång bedestickje betestycke, betesmark bellulk snorvalp bigatt kalvsylta bladda utsmetat klägg, komocka, även verb, i betydelsen smeta ut blaga klick, även spottloska, kan även användas som verb blesa verb blåsa blians blyerts blära subst. blåsa, t ex luftblåsa bläreträ vattenpass blöd känslig, ömskinnad blöd mjuk (i bokstavlig betyd.) blöd perf.part. av "ble"=bliva bobbe otrevlig typ, av tyskans Bube = knekt bog, bööjer bok, böcker boglåda bokhandel bojjel, bojlar bygel, byglar bojsesilla byxhängslen bojsor byxor bojsor torsk-roms-säckar, dessa liknar "byxor", därav namnet! borred burit boss löshalm bra me... "tycke har uppstått..." "di e bra me dom..." braschet (ett västskånskt uttryck) kallt och ruggigt brenntjessan trollet i brunnen (att skrämma barn med) brogemansvest brudgumsväst bränne ved brännesnuda ibl. snudesö kraftig soppa på rimmat fläsk med rotsaker och kål, ibland redd med korn el. havregryn bugagång festlek i samma dignitet som armbrytning, men där det i stället gäller att mötas buk mot buk och knuffa omkull den andre med bara magen bugastinn rejält mätt buged tjock, stormagad bumpa dunsa, skumpa bust stor stark man "u" som i svenska "sjutton" butt steg by ti ämna att göra, försöka sig på (speciellt i negativa sammanhang) byck based blev nersölat bån snöre båsa ongan städa bändelbann smalt tygband av t.ex. bomull bö, byck el. bick, böd bli, blev, blivit böjetre bokträ bön siddanes! bli (bliven) sittande! eller sitt kvar! bön har formen imperativ plural bösa (substantiv) oväder bööst dåligt, om väder, i uttrycket di e bööst = det är dåligt väder (oväder). Kommer från tyskans böse = illa, stygg, dålig D dann i t ex uttrycket: Akta så du ente bler skiti å dann! svåröversatt ord, med ungefärlig betydelse: sådant, med mera, etcetera de é ingen onger... det är inte konstigt, att... de riimer si det går snabbt.... de va nock, di lätt kraftuttryck av förargelse doja, dojde, dojt uthärda, lida "Detta ... har jag minne av att det för Österlens del betydde något svåröversatt, men som betydde, att man satt och vilade med alla själsförmögenheter i viloläge, och kroppen rätt så utfluten i alla riktningar trots sittställningen var någorlunda upprätt." / Kurt Lasson dor dorn draav "maskinbredd" (jordbruk) "omgång" när det gäller aga... drickablenning dryck blandad av mjölk och svagdricka driva spettakel göra "practical jokes" dropperövad "med svansen mellan benen", sorti med nederlag! drya ge sig i väg, ofta motvilligt för annans vilja! dröutatru "trösketråg" för att skilja frö från skal dummla ti ta små tupplurar dunnan åskan duppa vit sås, béchamel-typ dyddjed dimmig, oklar dårren vansinne i uttrycket ³Di e ju rena dårren!" dölled dåligt E ebblatre äppelträd eda äta eje, ejen, ejorna ek, eken, ekarna eletriker (ibland t o m med betoningen på ³-tri-") elektriker ella eller ellas annars ena ensam enstia enstaka ettedran långsint ettehöstasnittjare (el. -snickare) snickare av tvivelaktig kvalitet, ett epitet som kan användas om hantverkare som är självlärda och inte behärskar yrket. Säsongsarbetare förr i tiden, kunde ibland ta snickarjobb och liknande, efter det att höstningen (skörden) var avklarad. Därav detta uttryck. etteliga, ettelija efter omständligheterna, "i jämförelse med" ettja resa ettorhöst årstiden efter skörden evvja vidrig vätska eller ibland något mer trögflytande klägg exekyser konstiga, avvikande övningar... F farledd mycket, väldigt, eg. farligt, troligen det vanligaste förstärkningsordet i Österlenskan felen, feled kusligt, "nästan tokig" filltjed halt, glatt underlag, ibland smutsigt firre fur fissjed ålfisketiden fittemada smörgås ursprung: grovt bröd med flott! fjåned fånigt,dumt fjär, fjära fjäder, fjädrar fjäringsvaj vägbit 2 1/2 km flage skiva, platta, flak av t ex trä, se även valkeflage flanje, eller flänge öppet fält eller plats flased fräck i mun flextra ivajj fara iväg utan förberedelse flinebojsa flinar åt det mesta flinemidda flinar åt det mesta flischa si åsta se till att komma iväg flua, fluor inte bara flugor, utan många andra liknande insekter! flude grädde jfr danskans "flöde" flunka flämta, blinka fly mi karen! ge mig tallrikarna! fly mi 'giv mig!' flåggra fladdra flänge se flanje flätta ben gå med sirliga steg flättevännare el. plättevännare örfil fnall oväsen, oreda fnurred oreda fnusta pusta, hämta andan forr i varden förr i världen (tiden) forrfasa si baxna, förvånas på ett rysligt sätt forrfudda (u som i mus) skarva till, t ex om en strumpa blivit uppsliten på häl och tår, kan man repa upp garnet till ankeln. Därefter kan man sticka på en ny fot. Därav uttrycket. Uttrycket är dock användbart på helt andra saker. forrgrysa si häpna, starkt undra forrhyring gosse (...tror jag i alla fall. Jag kan inte påminna mig om att detta ord går att använda om småflickor) forrkaffad andtruten forrkle förkläde forrsjell skillnad jfr danskans forskell! forrsomma försinka, hindra, obs att det inte har exakt samma betydelse som försumma, Han blev försummad, innebär ju på svenska att någon behandlat honom försumligt, dvs underlåtit att göra något, emedan: Han ble forrsommad, betyder att han blev försenad, fick förhinder, eller blev störd på ngt sätt. forrstirrad "hypernervös" forrsulten hungrig (i hög grad...) forrtrudded förargelseuttryck forrtryda bli avundsjuk för forrtröden eller forrtrudden avundsjuk forrveden eller forrvidden nyfiken forrviddenhed nyfikenhet forrvänne uppståndelse, oväsen även husaforrvänne fryskylling en som är känslig för kyla fryssenlira (y-ljudet som ett mellanting mellan u och ü) en som är känslig för kyla frysst frost ful fågel fyle fågel, i kollektiv bemärkelse. Ex." I skogen finns det gott om fågel att skjuta. ³ = ³I skauen e darr gott om fyle ti å skjuda." fyle kan även betyda ³löst folk", patrask fyllesnuda fyllkaja fåsste förstuga, farstu föla känna (med händerna) Han fölte si fram i morkered... G galen arg, OBS: Inte galen! långt öppet "a" som i "katt" gamsa tugga på ngt segt gava sömned gäspa ge pass po uppmärksamma gilla el. gälla kastrera smågrisar glana glo, glodde glimma glömma glindra glimma glo skitt är svart i ögonen" glo vitt storögt rullande med ögonen pga "dåligt samvete!" gluffa glipa gnuen gniden grev grepe Bestämd form: gréven grimed strimmig grina skratta grivve grepp handtag "Ta o bär den i grivven!" grua si for ängslas för grupning malen säd, grisfoder grusholla grustag grysned mjölig, kornig gröda-ror (neutrum) tvärt avkapad lång träslev att röra i gröten med gulled golvet gumpatjarra enaxlig liten vagn, enspännare, avs. f. en häst, för ex.vis stenplock gälla el. gilla kastrera smågrisar gälle höloft göre göromål, arbete H ha [ha] vad, jmfr den gamla svenska stavningen hvad habb den! uppmaning att äta, sagt till små barn, när man matar dem habba i si äta med "stor" aptit haffor di varför det haffor varför hal snes några stycken, eller egentligen tio stycken, en snes = 20 st. (~ finns i danska och även gammalsvenska) halleda´! utrop i klass med Herre Gud! hammen di varför det? hammen varför hams trassel hamsa ti si draga till sig Han slog en volt. hanabann el. hanabjälke översta tvärbjälken i takstol hao ho harmeni dragspel harmonika dragspel harmågor fiskmåsar hattadam kvinna av högre socialgrupp hau vatten- eller gruppningstråg av cement hauborren stranden have trädgård hialös nervöst bråttom hidda heta hied har stor brådska hiindan i uttrycket ³i hiindan" [a:] betyder häromdagen hilla snärja, snärja in sig hillebojsa en som luer o hillar, se även lua o hilla himst hemskt hinne denne, denna ho huvud ho vem hobbed el. hobbi [u:] tvär, ej fin i kanten hocken vilken hoggehus verkstad spec. i lantbruksfastigheter hojär huvudkudde hollstöda (subst. reale) hål i vägbanan som t ex cykelhjulet kan komma ner i hollännare större "brödkniv" homma (substantiv) ålnät homma (verb) flytta på sig "Homma di ko!" = Ko, flytta på dig! hompadanga röra hompadanga röra, oreda homäja utbyggnad på tak oftast över loge eller stall hondan lindrig svordom (från "hin onde") hont hur honts di va, så... hur det nu var, så... horred vimsig hors häst hors häst hossa ej ordhållig person hossa strumpa hossesockatrå garn att sticka strumpor av ho-taag hatt eg: att ta tag i på huvudet hotta kasta hovera gestikulera hua mössa huan mössan hucked som vilket som, Min personliga teori om hur uttrycket: ³Det är hugget som stucket" har kommit till, är att det från början hetat: ³De e hucked som", dvs ³Det är vilket som" i betydelsen ³det kvittar". hucked vilket hucken då vilken då? huggejarn stämjärn hulma lindra i magen hum hon, eller hem hummavövt hemvävt hunt hur hurra virvla hurrebojsa en som gör allting snabbt men oftast fel hurrebojsa för snabb i vändningarna! gör saker lite fel ibland hurrel örfil hurrelving virvelvind husa komma ihåg, jmfr danskans: huske husa ha plats för husaforvänne oväsen hussan strumpan hutta kasta hydj! ungefär: Ack! (främst i Ystad) håla si ti "vara fästfolk med..." "han hålde si ti naboens tös" håla ve lie hålla i ordning jfr danskan! hånad ti, hannad ti handlag med, ha anlag för , t ex i uttrycket: Han e hånad ti smé. Han har anlag för att bli smed. hånalav handlag hår var, jämför danskans: hvor - Österlen-dialekten har kvar många av dessa "mellanformer". hårdes-kle vardagskläder hårt vart härmeni dragspel hättjen häcken höllebantjen hyvelbänken hömajja höskulle hönsakadorra hönspasserska I i framtiden till våren i mellomstongen ibland, under väntetiden i nivan i nypan i rapped ögonblickligen i'stadi envis ihukomen gott minne "han e holians ihukomen" iinas ve ängslas, vara rädd (för) iivert ³starkt", kanske beskt och salt ill el. illsja eld illare nederdel av skorsten "där elden brann" illbatting elaking" immer "i ett kör", "nästan alltid" (i Högestadstrakten) inelett ngt att vara rädd för "rysansvärt" ingansian insidan ingbyres inbördes ingen onger inte konstigt "de e ingen onger ad hum ramla" ingen ynk fattas ingenting "Där e ingen ynk, han e rig" ingmári listig, smilfinkaktig isjunnt fastän J java ivaj jaga på flykten jidd, jidden, jiddorna get ,geten, getterna jiddor bråk jisvassi (betoningen på andra stavelsen) livlig, hastig, snabb, troligen av tyskans Geschwindig = hastig jiva ljuga jonked något varmare än ljummigt jor jord jorlytta lyfta något från marken, i uttrycket: Du majtar ente jorlytta den. = Du orkar inte lyfta den från marken. jorslan nedsmutsad med jord junka värma, junka kjelen värma kaffekannan juta si gifta sig jylta (kanske borde stavas gylta) feminin gris, dvs motsatsen till galt järe gärdsgård jö skälla K kabbed tjockt, klumpigt kalorium oväsen karakluden disktrasan Karlssontång polygriptång karpa "snattra" karrvend lite stor i hackan!" manhaftig, modig kasebana rutschkana kassabör skottkärra kelen kitteln keva, kiffte, kifft köpa, köpte,köpt kjella få kattungar kjelling kattunge kjeve-kle köpta, färdigsydda kläder kjöra holl få punktering klabbsock en som inte kan göra någonting ordentligt... kle klia kle kläder klinka spärr, regel, låsanordning på port eller dörr klud klut, trasa, tygstycke att ha om håret, jmfr engelskans cloth = trasa, tygstycke, kläde klö mi klia mig knast kvist i träplanka knevvla mixtra och greja på ett ofta felaktigt sätt kobbis kalv koga titta sig omkring, lite malligt komihu (ett ord!) "komihåg", minne "han har ett bra komihu" komijantare spexare, skojare komikted komiskt komma ihu komma ihåg kommihú minne kommikted komiskt komper-sten stor sten konsterfared konstigt, underligt (nästan ej begripligt...) korra puttra (på spisen) kossen stel och trött i kroppen kregen korna kriva krypa krivi kort tröja krued krogen krycked (adj.) ha svårt för att gå kryletång locktång krylor lockar kryna, kruna harkla sig krövebrev kravbrev ofta t.o.m. vanliga räkningar! kullpa i si dricka kullpa i si dricka glupskt kvässa "skvalpa", exvis i skor, som är "mycket" våta... kyd kött kåsbogäss vita sjöfåglar (utan åtskillnad!) kååst kvast kååstaskaut kvastskaft L laj el. le ondsint lajjed Kåseberga fiskeläge lant [la:nt] långt laoa lova lassmé bom över hölass lauted loftet lavv [la:v] lager le au-ed trött på det le el. laj ondsint le sätt, vis, po den len på det sättet lejetojj leksaker lerkrock lerkruka o-ljud som i svenska "stum" les ve ha tråkigt les ve har tråkigt liden smolla liten smula liggja po nyl halvligga liggjehöna höna som får ha kycklingar liide grind ljusaset belysning lo varra me fre låta det vara lojn lögn lojte läkt lomma ficka lommemög skånsk slang för "småslantar", eg. "smuts i fickan!" lostock vattenpass lua o hilla lova, ändra sig, och sedan ändra sig igen... , se även hillebojsa lua springa luck imperativ stäng el. öppna, Luck dören ettor di! betyder: Stäng dörren efter dig, medan Luck opp dören ingan du går! betyder Öppna dörren innan du går! luck opp öppna luck stäng lumma ficka lummeklocka fickur lumpor ofta prima saker, men som vållade ilska eller var i vägen... luta lukta lycka el. lyckja inhägnad för kreatur, betesmark lydes lyssnade lås (OBS reale, ej neutrum!) lås, det heter alltså en dörrlås, flere dörrlåsa Hur lokalt detta är, vet jag tyvärr inte. läddika liten, fastsatt låda i kistors inre till förvaring av småsaker läred plånboken lässa lasta lätthanterlig, passande M maatenslös kraftlös (aa uttalas som svenska katt, men l å n g t !) majerist manlig chef för ett mejeri májorska kvinnlig chef för ett mejeri majta klara av, mäkta malen märgen malinjk dålig, ³lemmalytt" - ³Det ryska ord, som uttalas maljinkij, men som stavas , betyder liten och klen, men är troligen bakgrunden till denna konstiga inlåning. Det ryska ordet för dålig uttalas ³ploxa", () där x-et får beteckna ungefär det tyska ach-ljudet." / Kurt Lasson mannítj pryl, apparat, enklare maskin marjelhull märgelgrav, torvtäckt markeled märkligt maron ma:ron morgon marudder morötter matenslös orkeslös, slö, se även majta mave mage méed mycket melbinje mjölbinge melgröd rågmjölsgröt midding gödselstack (danska: mödding) milkasjusen mjölkskjutsen (som hämtade mjölken till mejeriet) mill leende min schant o då ung. "minsann!" min schant, min schäks, min sju, min schör kraftuttryck istället för svordom eller som förstärkningsord ofta i betydelsen ³minsann". T ex: "Nu bör ed min schör rajn". Troligen har det franska språket bidragit med något uttryck som sedermera förvanskats. mo den bredd, som en lie kunde ta mogga ta ut gödseln molka, molka, molkad, ett molke mjölka, mjölkade, mjölkat, en mjölkning molkepallen mjölkningspallen molled mulet mong mun mongad munvig, kvick i mun monghärpa munspel monnas tro ungefär: ³eller hur?" monstra pilla och greja på ett oftast positivt sätt morkemass natt-troll, som skrämde barn morna krampa, hyska morsamt gemytligt, mugged fuktigt, mögligt, murket mulbänna vara sur muled mögligt mulen möglig murra klaga mutte var tvungen, måste i imperfekt muttrick mutter mårrt mörkt mängsel skruvmejsel mög skit, (fast en nyans svagare) inte bara "smuts", utan även skräp möj, möjed gödsel, -n N navare borr navra gnaga i kanten även "gnavra" navvlad vara rätt vid sunda vätskor neg negen, negorna nek nesa näsa nimm bekväm, liten och behändig, niva nypa non ynkja gång en eller annan gång nycka nyttja nygen naken nyssla snubbla nyssled adjektiv. ha lätt för att snubbla nårr när, ner nälla si bränna sig på nässlor nällad ivrig, villig, bränd, nällor nässlor närtyen närgången O okompannes ovänner (nästan!) ha skilda meningar okompes ovänner (nästan!) ha skilda meningar olövnad skam oppied entusiastisk betoning på "i" oppritad i tiiningen ha fotot i tdningen... kvarleva från tecknade bilder??? oppsatt arg or ord ortoj ordstäv, talesätt P paddra smattra, ngt dovare än taddra pappir, pappirer (m. bet. på andra stav.) ett papper, flera papper passled el. passeli passande pegeping pekpinne pellikatt, paddekatt hoppande dans, (fr fransk. "Pas de quatre", fyrstegsdans) piggatrå taggtråd piggatrå taggtråd pimsed pilligt, "finmekaniskt svårt arbete" ping, pinge pinne pissekurra "sjö" av urin - fanns förr utanför stallet vid gödselstacken pittjelhua mössa, formad efter huvudet pittring en åttondels tegelsten (om jag minns rätt / B.G.) pivvor peppar pjåg ömskinnad stackare plirka liten fotogenlampa pluddertjarra enaxlig vagn, enspännare pluddertjarra enaxlig, liten vagn f.en häst, för småkörslor plydj plugg, tapp plåtskäulen skyffeln plättevännare el. flättevännare örfil plöstra me syssla med plött ställe, punkt plötted prickig po alla ler på alla håll po den len på det sättet ( jmfr Österlen ) po hin len på det andra sättet pogga (o-ljudet som i namnet: Olle) groda poggehatt svamp poggemurare murare med tvivelaktiga kunskaper poggepevvling ³grodyngel" potta substantiv krus, kruka potta verb knuffa prega peta prejka predika provitted dasset puda kudde eller dyna pusterör (u-ljudet som i ordet: ute) avgasrör putten "putt", stucken pyssen stött i kanten R rabba kålrot rabbed skrovlig ragedon rakhyvel eller -kniv med tillbehör raks ente absolut inte, även: rakt ente el. rent ente raoa om äga rappatáged just detta ögonblick... rehändet lätt, hanterbart, smidigt rehändi bekväm, lätt att hantera relong generös, rundhänt resegille brukligt kalas, när takstolen på ett nybygge rests reva rapa ricka fram o tibaga köra fram och åter utan särskild mening... riima rymma, se även de riimer si risengröd risgrynsgröt rispabär vinbär (eng. raspberry betyder hallon!) rodekar en som rör med allt utan riktigt godkänt slutresultat rojtare ryktare, kreaturspassare romellituda beteckning för något mycket avlägset land! (Jfr Hotahaiti!) rompa svans ror neutrum slev ru råg, dvs sädesslaget rullebör skottkärra rulsing cylindriskt formad degklump el. annan massa runtenomsmad hel brödskiva, skuren ur ett runt gammaldags bröd rusked okammad ruva sårskorpa ryga, råg, ryged ryka, rök, rykt rystenövad darrhänt råg se ryga råna vara uppe länge på natten och ha lite "äventyr"... råned randig räli otäck, något att rädas inför, rädselig, troligen ett av skånskans mest välkända ord rätt navlad vid sinnets fulla bruk... rätte pass rätt så exakt "ja kom rätte pass ti maden" räusa räfsa, gäller både verb och substantiv röjepiva rökpipa S sagla låta saliven rinna sagna sakna (båda a:na som i ³katt") sala bug [sa:la] smälta maten schorjed milk mjölk som har skurit sig schunnt fastän schutta ongan ge kreaturen den passning dygnstimmen föreskriver se grannt se tydligt si au'ed meddela "du kan si au'ed injan du kommer sidda o hööja sitta och "glo", ofta mot annans vilja sidda opp stiga upp (ur sängen!) silla selar, eller byxhängslen sille sele sisare sax, jmfr engelskans a pair of scissors sisaren saxen sjatte fegis, även fegesnöre sjeffeljarn skyfflejärn sjikjebodd el. skickebud ombud sjäkta vägglus sjätta skrämma skal lismande, falsk skal rolig, full av trevliga hyss.. skallhårad skallig skalt "Det var ju skalt!" = Det var ett konstigt sammanträffande! skammel tröskel skamschért (med betoningen på andra stavelsen) illa medfaren, ful skausnuan skogsrået skavv [ska:v] skåp Ryska: sjkaf eller sjkap skiden, skided smutsig, smutsigt skinga skitiga skitt skitigt skitta ner smutsa skjuda, skåd, skoded skjuta, skjöt, skjutit sko skola, dvs den gammalsvenska pluralformen av skall sko skor plural, i bestämd form: skona = skorna, ett exempel på borttappad slutkonsonant skobojden "skogsbygden", landet norr om Hässleholm skoffa skopa skollar något som skymtar, gärna rätt stort men som ändå är otydligt skraav det goda, bruna i kanten av en gratäng... skrabba äppelskrutt skrava skra:va skrapa skrening ängsyta skri, skridde, skritt el. auoskritt plöja, plöjde, plöjt (Detta ord har jag snappat upp från Södra Sandby-trakten i västra Skåne.) skricked "i dåligt skick" både om saker och människor skrivvli skröplig skrubbsulten "Mycket" hungrig skrúcka (substantiv) höna, som har kycklingar Tonvikt på "u" skrucka (verb) locka på kycklingar Jämn tonvikt! Jmfr "skrocka"! skräppa skryta skräppebla´ pestskråp, pestilensrot, (Petasites hybridus) en vanlig växt (ogräs) på Österlen med stora (³skrytiga") blad. Med sin eteriska olja troddes växten förr kunna hindra farsoter att komma. Därför är den delvis inplanterad. skrönta kroppen, närmast övre bakre delen! skuffa skopa, liten skyffel, (möjligen sydvästskånskt) skula söka skydd (för regn) skåggra storskratta adjektiv: skåggred skållrik liten flat skål Ryska: sjkalnik skånk ben skånken benet skänna fördärva egg på en kniv skännerajn kort olämpligt regn, som fördärvar höstandet hela dagen sköul skyffel slabba me vann använda vatten så det stänker om det! slabbevär slaskväder slaffsed närmast: slarvig, oftast om kläder slafuttes (även skavfyttes) ligga jämsides men "åt olika håll" slarvor trasor slata el. slajta slakta slated slakten slavv [sla:v] slag, sort slavv slag, sort sloff se sloffavojn sloffa glappa (om skor!) "har för stort nummer" sloffavojn vagn med järnbeslagna trähjul, smal botten och sluttande träsidor, för två hästar slubbed dålig passform - för stort nummer (om kläder!) slå en värmúlla trilla omkull släna vädret blir bättre oftast om kyla och snö smolla itu smula sönder smullscher lite falsk; vacker i mun med dåliga baktankar smulscher illistig, ³vacker i mun" smulsje el. smullsche små korn av "icke önskvärt slag", damm, o.dyl. småsmålor, (lägg märke till diminutivändelsen: -sje) smörmad smörgås snafs smolk, smuts, se även snaus snaggen munnen, skämtsam beteckning, t ex när man slagit upp för fullt i ett glas: Sätt snaggen ti så du ente spillor! snauesed smutsig, smolkig snaus smolk, smuts sneblag våtsnö snefog snöyra, snödrev snes tjugo stycken snia si ti smyga sig till sno, snode, snot snoka snuda näsa, i bildlig betydelse t ex sticka ut näsan snuefår en som står och rotar med saker, men inte blir riktigt färdig snärpa ihov sy ihop snöre snorunge snöred snorig snörpa ihov sy ihop so liga "lyckligtvis" socka-sko morgontofflor sonnen sådan sont sådant spedda el. spudda (strump-) sticka speddekaga kaka bakad till festliga tillfällen. En smet av bl a ägg och socker gräddas på en horisontell roterande träkon, (urspr. ett spett). Träkonen befinner sig över värme och smeten ringlas på och tillåts stelna. Till en normalstor speddekagga kan det utan vidare gå åt 40 ägg. speddetröja stickad tröja, heter även så på Bornholmsdialekt speful lurifax, skojare spetakel spektakel, spratt, driva spetakel spela någon ett spratt spiklegen kräsen spinka -or mycket finhuggen vedpinne att användas som tändved spinnra slå sönder (i vrede) spitjelerad lättsam, med anlag för practical jokes spraggled spräcklig, brokig sprant sprang spudd spett av mindre format "u" som i skånska "huns"=höns! spudda ("u" som i skånska "huns"=höns) el. spedda (strump-) sticka, spåga trästicka, som man t ex kan råka få i fingret stacked kort, liten, "bojsan e stacked i benen!"Ord där stack- ingår, är med all sannolikhet avledning från stackare, som i sin fornsvenska betydelse kommer från stackar, dvs ³armling/stafkarl/som går medh tiggiare stafwen" (ordförklaring ur 1703 års översättning av Bibeln) stackånad andfådd, andtruten; stallasch ställning stannhafti ordhållig, "att lita på" stemma stanna, stoppa stenluen för hårt bakad stenoren stenlagd gård sters kök stert skalmar på skottkärra stert "dagen-efter-fest" stickelbär krusbär sticken stucken, "putt" stickje stycke, mark stickje stycke, oljetryckstavla såldes i mängd av Åhlen & Holm! stickjesmella pikar, gliringar stimming stundom stirred "har nervös läggning" stiv styv stocka grov pinne, en bit läkt "o" som i svenskans "from" stommra väsnas (med munnen!) stonga di litta! Vänta en stund! eller Lugna dig lite! strive strupe stubbed kort och satt i kroppen stubbekniv kort kniv med grovt skaft stukelse redning för stuvning stuusk uppnosig, ej rädd för överheten... stå po skavat stå och tjuvlyssna ståcka or (tjuv-)lyssna intresserat, märka ord stängje inhägnad el. grind sua "äta soppa med sked" eg: suga i sig... sua suga subba öknamn på ngt "sämre" kvinna sulten (u-ljudet som i mus) hungrig surk pojke jmfr gotländskans "sork" svischenasvaska sviskonsoppa Högestad, vid sekelskiftet svisjenasöe sviskonsoppa svänjeplas svängrum sypp sup sådärnade liknande, "så där" såt färet sått färdigt såtivida på så sätt, "alltså" säll själv sälle själva sätta te sies lägga undan söe soppa söndesbla löst skjortbröst sönnakvinga sonhustru T ta skibborta luras på skämt ta ti åna vila lite, dra ett andetag taade teg imperfekt av tia = tiga taddra smattra, lite vassare ljud än paddra. t. ex. taddrar en hagelskur på ett plåttak tannamagare tandläkare tauser ve'd blev förstummad när det hände tauser stum tavvla känna: Når ljused gick tavvla drangjen på mi, sa pian... te sies åt sidan tesåt sått färdigt ti eller te till ti genes till skänks ti göuls oven öppen på vid gavel ti hårdes till vardags ti stilla! var tyst! ti torres till torkning, på tork tia stilla vara tyst tia, taade tiga, teg tia, taj, tijed tiga, teg, tigit tiare oftare tilia bittida, i ottan även tilia daas tilia i maren tidigt i morgon tille stallgolv tilled rännstenen bakom korna i stallet tisla tistel tje au-ed trött på det tjel kittel, speciellt kaffe-d:o tjivvorlett en som gnäller för ingenting tjorpele tjuderpåle tjorrvill ko som är villig att träffa tjuren tjylla el. tjylva klubba av trä m. järnskaft tjyllna elda tjyppstafyle stadsbor tjårvill brunstig (om kvigor!) tjälling kattunge tjänne bokmärke tjör, tjörna kor korna tjöusa pladdra högljutt, nedsättande värdering om högljutt samtal mellan kvinnor toa tvätta, jmfr uttrycket att två sina händer tocka si ti "hålla sig framme" tocka si flytta sig, "o" som i svenskans "from" tocke tupp toga dimma toll traj par tre, ordagrannt: två eller tre tollskelling slant, tjugofemöring tomöga adv. i uttrycket köra tomöga köra ett ök (kreatur) utan att något arbete utförs med arbetsredskapet bakom torr törs torrad vågat, torts torraskemiddingen avskrädeshög för "torra" och "luktfria" saker torrevär uppehållsväder, regnfritt torrkle sjalett, huvudkläde, ibland även kallad klud tresa fräsa, skorra (i halsen på ngn) tresch lillgammal i språk och uppförande tru tråg trua hota med gester trumla köra med ringvält träbo'nna träskor trö trampa tuor uppmark (för betesdjur) tvestärt (betoningen på andra stavelsen) tvestjärt , se även örnastärt tvesula el. tvesovla lägga två sorters pålägg på brödet, kan även användas bildligt. tvetåsla el. tvetüssla hermafrodit (dubbelkönad) ibland homosexuell tvillna fylla vätska tvillna hälla tvärsockad "omöjlig" i umgänge allmänt besvärlig tvärygg änden av plogfårorna tyllypp lång överrock tynga tunna tyscha viska, "tissla o tassla" tåcke tupp tållor tofflor tåsta flämta tännelåda tändsticksask töll tåler tölla di! Bärga dig! Ge dig till tåls! tölla töllde töllt tåla, tålde, tålt tönna "Ljud i skällan" töppa stänga töppe "stängningsanordning" oftast "lås" töscha tröska töva dröja töva hynda, tik U ud-dalia "nära att falla omkull" anger "icke stabilt läge!" udspickjelerad utspekulerad, utstuderad uga vecka uled av ylle V va e darr? vad är det?, vad står på? vajen vägen vala flöda, välla valkeflage el. valkeflaga valkbräde, tvättbräde vanarted förargelseuttryck "att di ska va so vanarted..." vann vatten vannkurra vattensamling vannring rundbana för drift av hackelsemaskin vanntynga transportabel vattentunna för kreatur på bete vantrövling yngling, ngt "bakom" var el. hår varje varetan sparsam, tillvaratagande, ex: Hum e ente så varetan! varmen värmen, men även omskrivning av elden, eftersom man inte ville nämna farliga saker vid sitt rätta namn, fler exempel är Mickjel = räven, och: hin onde, den fule, den rälie = djävulen m.m. varra me ro hålla sig stilla via skrika, gala viddornamn öknamn vikjevill vara från vettet vina flicka, som är "flinande, lealös och fladdrig..." vinan kinden endast i bestämd form! vingbojjel snarstucken lätt att ta till lipen vinghoad yr, snurrig vingsa si vrida kroppen hit och dit vingspilte lätt att ta till lipen, grinig (lite snarstucken) vingu, vingue fönster, fornisländska: vindauga, jmfr även danskans vindue och engelskans window, ursprungligen beteckningen på lufthålet i taket, ovanför eldstaden i det gammalnordiska bostadshuset visa panntofflor ta bort "visarna" på potatisarna visping geting vranga et flin visa upp ett hånleende vrasa ta till i övermått, "slösa" vria (verb) vrida, svänga vrian (subst.) kurvan, avtagsvägen vrilav vridbara framkärran på en vagn vrångböle tillmäle i ungefärlig betydelse: surkart vrångklövad motvillig vurlihed möjlighet vysa, vyste, vyst växa, växte, växt vysevark växtvärk vytehöre vaktpojke ( ordet höre är troligen besläktat med herde) vännas umgås vär gumse värmúlla eller värmylla [vr'mülla] (det ska rimma på det skånska uttalet av hylla med ett u-liknande y-ljud) väderkvarn, eller i uttryck som: ³Han slo en värmylla" = Han gjorde en volt eller han trillade omkull. Y yen (OBS! två stavelser) ögon yrtakåst blomsterbukett, blomsterkvast yse yxa Å å av, se även auo ånaförtan andtruten, andfådd ånka si ångra sig ånka si ångra sig åttingsvaj vägbit 1 1/4 km Ä äggablomma äggula (danska) älling ankunge älta knåda, om bakdeg ältefru tjatig kvinna ännaforklämd kraftigare än ännaklämd! ännaklämd bekymrad, häftigt intresserad av, otålig ättehöstasnickjare snickare av tvivelaktig kvalitet Ö öeläggja slösa ög ök, kreatur örd yr örla springa omkring planlöst örnare örfil örnastärt tvestjärt (en insekt); Man trodde förr att tvestjärtar gärna kröp in i öronen på folk... ---------------------------------------------------------------------------- Så här många gånger har någon tittat på denna ordlista: [Image] [Image] ---------------------------------------------------------------------------- Björn Gröhn Ernst Wigforss gata 15 227 62 LUND Sweden Phone: +46 46 323132 Har du några ord att bidra med? Skicka då ett mail till: e89bg@efd.lth.se Tack för visat intresse! Back to my homepage. Denna sida uppdateras ständigt, senast hände det: den 18 november 1996 ---------------------------------------------------------------------------- Dessa ord är tillagda för att öka träff-frekvensen på denna sida och därmed sprida de skånska orden. Löderup, Sandhammaren, Mälarhusen, bygdemål, dialekt, dialektprov, hembygd, Österlen, Östen Gröhn, ord, uttryck, Ingelstad härad, Järrestad härad, språkforskning, lingvistik, språkvetenskap, gamla ord, skånska ord, scanian wordlist, the scanian language, Byahornet,