Behandlingar

FrågaFinns det ett botemedel för epilepsi?

Det finns inget känt botemedel för epilepsi. Mediciner kan ofta leda till anfallsfrihet, men det är inget botemedel. Några former av epilepsi förekommer bara under barnaåren och personer med sådan sägs växa från sin epilepsi. I en del fall försvinner anfallen av sig själv. Ibland kan operation av anfallshärden leda till en total och permanent anfallsfrihet.

Är epilepsi dödligt?

Epilepsi kan leda til döden om långa upprepande anfall (status epilepicus) inte är ordentligt behandlat. Sådan död är mycket ovanlig. Vanligare är dock död till följd av olyckor som sker när anfallet kommer oväntat och i en farlig situation.

Vilka behandlingsmetoder finns?

När läkaren diagnostiserar epilepsi, rekomenderar han en behandling. Behandlingen läkaren ger är för att kontrollera anfallen och hjälpa patienten fortsätta att leva ett hälsosamt liv och deltaga i alla normala aktiviteter, inklusive de flesta sporter. De två vanligaste behandlingsmetoderna är mediciner och operationer.

Finns det medicin mot epilepsi?

Epilepsi behandlas för det mesta med anti-epileptika. Antiepileptika brukar den medicin som behandlar epilepsi kallas. Det finns många olika sorters antiepileptika och vilken sort som skrivs ut beror på vilka behov patienten har. om det behövs kan två eller fler antiepileptika användas för att nå bästa resultat. De olika antiepileptika fungerar olika bra på olika typer av anfall. Man strävar dock efter att använda så få och så låg dos som möjligt, men då fortfarande behålla anfallsfriheten. Här följer en lista över antiepileptika preparat och den aktiva substnsen i dem.

Aktiv substans	Varunamn
Etosuximid	Suxinutin
Fenobarbital	Fenemal
Felbamat	Taloxa
Fenytoin	Epanutin, Fenantoin, Lehydan
Gabapentin	Neurontin
Karbamazepin	Hermolepsin, Tegretol
Klonazepam	Iktorivil
Lamotrigin	Lamictal
Nitrazepam	Mogadon, Nitrazepam
Primidon	Mysoline
Topiramat	Topimax
Valproat	Absenor, Ergenyl, Orfilept
Vigabatrin	Sabrilex

Aktiv substans	Partiella anfall	Tonisk-kloniska anfall	Absenser	Myoklonier
Etosuximid	-	-	+	+
Felbamat	+	+	-	-
Fenobarbital	+	+	-	-
Fenytoin	+	+	-	-
Gabapentin	+	+	-	-
Karbamazepin	+	+	-	-
Klonazepam	+	+	+	+
Lamotrigin	+	+	+	+
Nitrazepam	+	+	+	+
Primidon	+	+	-	+
Topiramat	+	+	-	-
Valproat	+	+	+	+
Vigabatrin	+	-	-	-


+ Har vissat sig ha effekt på denna anfallstyp
- Preparatet har ännu inte visat sig ha någon effekt på den här typen av anfall.

Hur fungerar medicinerns?

Mediciner som används mot epilepsi kallas för antiepileptika. Hur dem förhindrar anfall eller förebygger elektriska härdar är inte helt känt. Forskning har visat att vissa mediciner kan blockera spridningen av okontrollerade nervimpulser i hjärnan, medan andra kan öka flödet av klorid joner, som stabiliserar nerverna. Det forskas fortfarande mycket på det här området.

Hur effektiva är medicinerna?

Närmare 70% av de som tar medicin mot sina anfall blir anfallsfria. De flesta andra får sina anfall reducerade till en sådan nivå att man kan leva ett normalt liv med dem. Dock finns det en grupp ca 15% som antingen är resistenta eller kräver sådana mängder medicin att biverkningarna blir för betungande och man väljer att acceptera en inte lika hög anfallskontroll.

Har de några biverkningar?

De flesta antiepileptika har biverkningar. De skiljer sig åt beronde på dos och medicin och hur allvarliga dem är. Den vanligste biverkningen är trötthet, dimsyn, balanssvårigheter och yrsel. För mer information fråga din neurolog eller titta i FASS eller patient-FASS på ditt bibliotek för att se vad din medicin kan ge för biverkningar. Gemensamt för alla antiepileptika är att de ökar risken för missbildningar hos foster. Läs mer på graviditet och epilepsi.

Varför tas blodprover vid medicinsk behandling?

För att se hur hög medicindos man har i blodet tar man ett enkelt blodprov. Av det kan man avgöra om man kan höja dosen mer eller om man bör sänka den. Man kan då se om symptomen man har är en bieffekt av för hög medicindos eller om man tar för lite medicin. Värden har man fått genom blodprover från 1000-tals patienter som inte upplever några biverkningar.

Vilka är symptomen på för hög medicindos?

För hög medicindos kan ge sympyom så som yrsel, dimsym och svårigheter med balansen. Det kan leda till en minskad medicindos eller byte till en annan sorts medisin.

Hur mycket kostar medicinen?

Den 1 Januari 1997 togs den fria antiepileptikan bort. Sedan dess har den ingått i det vanliga högkostnadsskyddet. Högkostnadsskyddet gör så att man aldrig betalar mer än 1300 kronor på ett år för medicin.

Är det nödvändigt för alla med epilepsi att ta medicin?

Epilepsi behandlas för det mesta med antiepileptika. Om någon har varit anfallsfri i flera år kan läkaren besluta att långsamt dra ne och tillslut avsluta medicineringen.

När används operation?

Än så länge används operation inte så mycket. Den används bara när medicineringen har misslyckats att hålla anfallen på en godtagbar nivå. Det finns också begränsningar då det måste vara ett särskilt område i hjärnan som orsakar anfallen och det får inte finnas risk för att några funktioner- eller personlighets förändringar.

Kan man "växa" ifrån sin epilepsi?

Sannolikheten för att ett barn ska växa ifrån sin epilepsi är mycket svår att säga. En del barn växer ifrån sin epilepsi medan andra har ligger kvar på samma eller till och med ökar i anfallsfrekvens. En del upplever samma typ av anfall hela livet. Läkarna kan inte förutse vilka som kommer att fortsätta att ha anfall, men man brukar säga att ju förr epilepsi blir diagnostiserad desto bättr går det att kontrollera den. Barn med absensepilepsi blir ofta fria från anfall när de blir vuxna medan andra sorter så som juvenil myokloni är kända för att nästan aldrig försvinna.

Finns det någon speciell diet för epilepsi?

bra matvanor och ett hälsosamt liv kan hjälpa att optimera verkningsgraden av medicinerna. Om man upplever drastiska viktförändringar kan det bero på att en kemisk eller metabolisk obalans finnes, och du ska alltid uppsöka din läkare.

Vad är ketogen diet?

Hos barn upp till fem år har en ketogen kost vissat sig minska anfallsfrekvensen. Dieten är väldigt rik på fetter och oljor, men mycket låg i proteiner och kolhydrater. Den här ovanligt höga intaget av lipider (fetter)och oljor leder till ett tillstånd i kroppen där så kallade ketoner utsöndras. Den här formen av diet kräver mycket, speciellt då den måste vara väldigt exakt. Den är inte heller så speciellt god då det är väldigt svårt att få en sån här kost välsmakande. Propotionerna mellan fett och kolhydrater ska vara 4:1.

Hjälper icke-traditonella behandlingsmetoder?

En del epileptiker har testat många olika vägar för att förbättra deras anfallskontroll. I några fall upplever dem en förbättring, men vetenskapliga studier har inte genomförts ännu. Tekniker för att minska stress och öka välbefinnandet kan hjälpa för en del personer.

Hjälper transcendental meditation?

Läkarvetenskapen har inte fastställt om meditaion verkligen har någon effekt på epilepsi. Man har visat att om man vet vad som händer vid en besämd tidpunkt kunnat styra hjärtslag, hjärnaktivitet osv. Om det skulle hjälpa vid epilepsi är inte känt.

Hjälper beteendeterapi?

Om man får sina anfall i speciella situationer eller att det finns en tydlig aura som inleder anfallen, kan man ibland försöka med en psykologisk behandlingsterapi. Man kan säga att man tränas på att känna igen situationer som ger anfall, eller tidiga symptom på anfall och när de infinner sig sätta sig i ett tillstånd, sinnestämmning som inte brukar ge anfall och är väldigt individuella.

(Last uppdated: 980906) thanisa@df.lth.se