Copyleft

Huvudsidan
Hur man läser
Ladda ner
Omsvep
Introduktion
Hackare!
Hackarkulturens gräsrötter
Underjordiska hackare
Subkulturernas subkultur
Blipp blopp kulturen
Rave, techno och acid
Cyberpunk
En elektronisk intresseorganisation
Databrott
Artificiell intelligens
Virtuell verklighet
Teknokrati
Kvinnliga hackare
Cybernetiskt samhälle
Framtiden
Avslutning
Appendix

EN CYBERNETISK UTOPI

I en extropikers ideologiska utopi kan man skönja ett decentraliserat samhälle med perfekt teknik för återgivning av virtuell verklighet, där egentligen bara tekniken och kommunikationen, rättsmaskineriet samt produktionen av mat behöver regleras statligt. (Allt annat kan ju syntetiseras i den konstgjorda verkligheten.)

Vad individen ägnar sig åt i sin konstgjorda verklighet -- en slags elektroniska sanndrömmar -- skall stå bortom all statlig kontroll. Perversioner och aggressioner kan levas ut utan fara för andra människor. Därmed menar man att människan skulle bli en mer harmonisk varelse med ett psyke befriat från samhällets förtryckande normer och hitta tillbaka till de verkliga värderingarna. (Vilka nu de kan vara.) Det handlar om att koppla bort individens medvetande från det kollektiva medvetandet -- på ont och gott.

I en sådan cyberutopi har den verkliga verkligheten och naturen förlorat sin betydelse, i och med att man kan uppleva en konstgjord som är mycket bättre.

I en cyberutopi drivs människorna av gruppgemenskapen att utforska världen. Små intressegrupper kan forska på sitt område och kommunicera över nätverken. Alla tråkiga och monotona jobb utförs av datorer och robotar. "Människan skall ägna sig åt kärlek, vetenskap och konst", för att citera en känd svensk rockgrupp.1

I en cyberutopi kan man träffa alla människor i världen och fortfarande stanna hemma rent fysiskt. Mänskligheten är bara en knapptryckning från dig.

Utopin har givetvis (som alla andra utopier) uppenbara brister, men sådan är den. (Själv tycker jag att den är vedervärdig.) Till exempel kan man fråga sig om det är rätt att låta t ex pedofiler leva ut sina drömmar i virtuell verklighet. Det uppstår i ett sådant samhälle helt nya politiska problem: är det egentligen människors handlingar vi vill lagstifta mot, eller är det -- hemska tanke -- i själva verket deras tankar vi vill förbjuda?

Cyberpunkarna vill att du skall få tänka och leva ut vad du vill utan att skada någon annan människa, och tekniken ger oss kanske möjligheten till det, men vill vi verkligen att alla ska få leva ut sina fantasier, även om det inte skadar någon? Flera filosofer har påvisat vilken risk det innebär att leva i ett samhälle utan fasta normer. Är förtrycket av tanken nödvändigt för att skydda människan? Kan tekniken hjälpa oss att hitta de funktioner som binder samman våra enskilda medvetanden med det kollektiva genom att ge oss möjligheten att "koppla ur"? Kan dagens förvirrade människor med hjälp av tekniken hitta sin plats i samhället?


Människor som tycker om monotona arbeten, som tycker att intellektuellt arbete är tråkigt, eller som helst vill ägna sig åt t ex jakt eller idrott, har ingen plats i ett alltmer cybernetiskt samhälle. Å andra sidan -- om man har vuxit upp i ett sådant samhälle -- vad är det i så fall som säger att man värdesätter sådana trivialiteter? Mycket i vårt samhälle av idag skulle tett sig omänskligt och vidrigt för en 1700--talsmänniska.


Och den artificiella intelligensen som måste finnas för att skapa denna delvis konstgjorda värld vi redan lever i -- har den några rättigheter? Har vi verkligen rätt att använda artificiella intelligenser som slavar så som vi idag genom sociala hierarkier låter andra arbeta för oss? Maskinerna är faktiskt redan idag en del av vårt kollektiva medvetande i det jag kallar superindividerna -- maskinerna är redan med och tänker. Det är dessa nya etiska frågor som informationsåldern fokuserar och tvingar oss att ta ställning till.

Om informationsrevolutionen och cyberpunken skrämmer dig, måste jag tyvärr avslöja att den inte är så lätt att stoppa. Vad du kan göra är att lära dig mer och hjälpa till att styra samhällets utveckling dit du vill ha den. Är du passiv låter du alla andra bestämma. Börja med att förstå så du vet vad du kritiserar, först därefter kan du påverka. Förebråelser och hot har mycket litet inflytande på min generation. Om någon gnäller för mycket byter vi bara kanal. (Zap!) Tro inte för den skull att vi är ointresserade av dina åsikter. Vi lyssnar -- om du vet vad du pratar om. Litteraturförteckningen i slutet på denna bok är en bra början för den som vill veta mer.

Något som radikalt skiljer informationsrevolutionen från den industriella revolutionen är att många har varit förberedda och haft tid att sätta sig in i hur tekniken fungerar. Samhällets utveckling ifrågasätts i breda lager och överlämnas inte åt politiker och stora företag. Folk i allmänhet och ungdomar i synnerhet ifrågasätter. Hackare, cyberpunkare, ravare och andra ifrågasätter mest -- man vill vara med och påverka sin framtid och vägrar att passivt inordna sig i mönstret. De har optimism och framtidstro, och de springer framtiden till mötes. Denna ungdomsrörelse kallas ibland New Edge. Dessa barn av informationsåldern ser inte bara hot, utan också möjligheter.


Jag är ingen domedagsprofet, och detta är ingen svart bok. Klok som jag är har jag sparat den allra viktigaste poängen med informationssamhället till sist.

Det har varit mycket gnäll på senaste tiden. Många nutidsfilosofer har menat att människan låst in sig i en utvecklingsspiral där konsumtionen ständigt måste öka tills människan inte kan konsumera mer. Detta är förmodligen sant. Visst kommer vi att konsumera mer. Vidare menar man att detta kommer att leda till miljöförstöring och global segregering som kommer att utplåna hela mänskligheten. Detta är däremot förmodligen inte sant.

Det är inte sant därför att de som talar i dessa pessimistiska ordalag har varit oförmögna att notera en mycket viktig detalj i sin samtid: informationssamhällets intåg. Mera exakt uttryckt är det fel man har gjort, att förutsätta att en ständigt ökande konsumtion med nödvändighet måste innebära ett ökat förbrukande av naturresurser. I informationssamhället existerar inget sådant samband. (Jag bör tillägga att jag kanske är en smula överoptimistisk beträffande sambanden mellan informationssamhälle och miljöhänsyn, miljöproblemen försvinner inte, men den fortgående förstöringen minskar.)

Samma dag som jag skriver detta har Microsofts nya operativsystem Windows 95 lanserats med pompa och ståt på Globen i Stockholm. Jag har tidigare i boken uttryckt min negativa inställning till nämnda företag. Ändå är det mycket glädjande för mig att se nationella nyhetsprogram rapportera om denna massiva marknadsföring av en produkt som för tio år sedan ingen skulle kunna föreställa sig att sälja via galor i Globen och TV-reklam. Det hade varit direkt skrattretande. Windows 95 är en mjukvara, en ren informationsprodukt. Du får i och för sig ett gäng disketter och en bok när du köper programmet, men det är inte detta som är själva produkten. Det går alldeles utmärkt att köpa Windows 95 utan både böckerna och disketterna om man köper en ny dator där programmet kan installeras på datorns hårddisk.

Man säljer alltså en produkt som jämfört med t ex en bil nästan inte kostat några naturresurser alls att framställa, trots att den de facto kostat tusentals timmar arbetstid att utveckla, och kommer att kosta miljardtals timmar att konsumera. När jag sätter mig ned med min programvara här hemma, brottas med den, skapar med den och försöker få den att lyda mig -- under den tiden åker jag inte bil. Jag konsumerar inget annat heller utom möjligen kaffe. Jag käkar inte chips, för jag vill inte att datorn skall bli flottig. Jag köper inte en massa meningslösa prylar från TV-shop som jag sedan måste kasta bort. Jag konsumerar över huvud taget inget annat än ren information. Inte ens en bok är mera miljövänlig. Samma fenomen gäller i stora delar resten av informationssamhället -- TV: elektroniskt överförd produkt med låga anspråk på naturresurser, Multimedia: också främst en ren informationsprodukt, Telefoni: en elektrisk signal från ett ställe till ett annat. Med virtuell verklighet kan vi till och med konsumera allt vi är vana vid, åka fyrhjulig jeep i skogen och dessutom köra rymdskepp, utan att slita nämnvärt på naturen. Det finns hopp. Det finns hopp så inuta helvete, även om det är förenat med helt nya faror.

Man kan se att många av den nya tidens produkter fyller konstruerade behov. Det är frågan om vi någonsin behövde ett operativsystem som Windows 95. Förmodligen inte. Om ett par år behöver vi det dock. Detta är egentligen inte så intressant -- fler behov än vi anar är i grunden konstruerade. Det är liksom en förutsättning för en marknadsekonomi. Tanken svindlar en smula när man föreställer sig säkerhetsföretag som anställer en stab hackare för att förse kunderna med säkerhetssystem, och samtidigt nattetid ser till att samma hackare "upprätthåller marknadsbilden". Eller virushackare som halva arbetstiden skapar verktyg för att utplåna virus, och andra halvan av arbetstiden skapar nya virus för att skapa en marknad åt verktygen. Skulle inte du? Jodå. Det skulle du. Än sen? Hjulen snurrar på, BNP ökar, alla blir glada. På samma vis har vi skapat ett beroende av brottsliga verksamheter, pappersexercis osv till förbannelse i det här sammhället. Det finns flera sådana processer som bara berättigar sig själva. Spelar det någon roll? Nej. Antagligen inte. Det beror på om man tror att mänskligheten har ett "mål" eller inte: om det finns något som vi bör sträva mot. Men det är filosofi.

Vi har gått från materiell byteshandel med varor mot varor, till en ekonomi där vi byter varor mot pengar och pengar mot varor. Nu går vi till infonomi och byter information mot information utan materiella mellanled. Den fara som alltjämt lurar bakom kulisserna i vårt system är en längtan efter makt, hos individer på alla nivåer: företag, myndigheter och organisationer. Det är makten över dig man är ute efter. Se till att du inte lämnar ifrån dig din frihet utan att först veta vad du får istället.

Jag har kommit till den lätt chockerande insikten att de mekanismer som jag tidigare urskiljde som superindivider, alltså överordnade intelligenser, inte har något behov av att producera materiella produkter eller artifakter för att kontrollera andra intelligenser. Istället kan de nöja sig med symboliska informationsutbyten, stycken av information som förmedlas genom kablar. Varje sådan superindivid kännetecknas av att den upprättar interna informationsstycken, hemliga dokument, som förmedlas inom individen utanför allmänhetens och andra superindividers kontroll. Det är därför företag, stater och andra organisationer är så livrädda för att någon annan skall läsa deras hemligheter, oavsett om de är värdefulla eller ej. Med informationstekniken ökar möjligheten till sådana hemliga strukturer hundrafalt, och informationutbytet, superindividens tankar, dess intelligens, ökar snart till ljusets hastighet. Jag har också upptäckt att de informationsbehandlande maskinerna är en del av dessa superindivider, inte något bihang till människan för att underlätta hennes arbete. Här någonstans måste du börja tänka själv.

Om du nu har läst den här boken på en dator, utan att först trycka ut den på papper, har du också faktiskt konsumerat. Eller har du det? Måste jag ta betalt för boken innan det kan kallas konsumtion? Jag lämnar frågan öppen.

Jag har säkerligen inte tjänat ett öre på att du har läst den här boken, men jag har kanske uträttat något annat som inte kan värderas i pengar -- kanske har jag lärt dig att ifrågasätta maktens mekanismer.

Låt mig avsluta med ett tidlöst citat från en man som tillhörde sin generations spjutspets:

"Come mothers and fathers throughout the land
and don't criticize what ya can't understand
your sons and your daughters are beyond your command
your old road is rapidly ageing
please get out of the new one if ya can't lend your hand
for the times they are a-changin' "

Bob Dylan, september 1963

Vi är alla delaktiga i det oundvikliga.

Linus Walleij, Lund 1995-09-05
Binärskulptör, ofarlig hobbyhackare.

Tack till: Biblioteken i Ljungby och Svalöv samt universitetsbiblioteken i Lund och Linköping, Microbus i Ljungby AB, Gunnar Kålbäck, Christian Lüddeckens, Motley, Tranziie, Mikael Jägerbrand, Ulf Härnhammar (Sunt pueri pueri, pueri puerilia tractant), Marie Fredriksson, Christer Sturmark, Hans Roos, Erica Larsson, Daniel Hellsson, Jucke, Chorus, Stellan Andersson, Anders Hellquist, Anders R Olsson, Jesper Jansson, David Malmborg, Daniel Näslund, Mikael Winterkvist, Per Jacobsson, Fredrik Schön och alla medlemmar i hackargrupperna Triad och Fairlight utan vars hjälp detta inte hade varit möjligt. Nu skall jag sätta mig ned och skriva färdigt min cyberpunkroman. Kanske.

Om ni undrar varför jag använder vissa suspekta svenska uttryck som hackare och phreakare istället för hacker och phreaker eller pluralformer som diskjockeyer så beror det på att jag är rädd om vårt språk och dess särart. I och för sig är jag ingen rabiat språkvårdare, men det skadar inte att försöka. Jag har försökt översätta citat och engelska uttryck så långt som möjligt, eftersom jag inte vill att språket på något vis skall hindra någon från att läsa den här boken.

För övrigt vägrar jag berätta om citatet av Dylan ovan var menat som ironi eller allvar.

Litteratur

Vetenskaplig litteratur tenderar att bestå av till 70% korshänvisningar till andra verk och författare, vilket gör det hela ganska svårläst och träigt för en oinitierad läsare. Detta är ingen vetenskaplig text. Möjligen är den populärvetenskaplig. Huvuddelen av den här texten är dessutom skriven rakt av, med utgångspunkt från mina egna erfarenheter och kunskaper. För den som vill läsa mer anger jag gärna några böcker, tidskrifter och dylikt som jag använt som faktabakgrund till den här boken.

Barlow, John Perry
Selling Wine Without Bottles

En artikel publicerad i Wired om information och "intellektuell egendom". Så initierad och genomtänkt att jag refererat till den som ett "paradigm".

Burroughs, William Seward
Den Nakna Lunchen

Burroughs genombrottsroman, dessvärre inte lika tydlig i sin samhällskritik som den efterföljande Nova Express. Räknas som en milstolpe inom den litterära cut-up tekniken.

Burroughs, William Seward
Nova Express
Bonniers, Stockholm 1968

Rädde sig den som kan! Novamaffian har skickat ut agenter till jorden som med hjälp av bl a språk, droger och sex försöker förslava människornas tankemönster. Som tur är har Novapolisen skickat ut kontraagenter, bland dem Burroughs själv, för att stoppa invasionen. I denna cut-up science fiction vidareutvecklar Burroughs idéerna från Den Nakna Lunchen till ett astronomiskt perspektiv. Genom att förse läsaren med en välgjuten paranoia får han denne att ifrågasätta verkligheten omkring sig. Man anar också en slags ironisk humor någonstans i botten på romanen.

Cornwall, Hugo
Datatheft
Heinemann Professional Publishing Ltd, England 1987
ISBN 0-7493-0217-8

En av de mest detaljerade böcker som någonsin skrivits om datasäkerhet. Cornwall tar här upp vanliga säkerhetsbrister i datorer och datasäkerhet i ett allmänt och brett perspektiv. Hackare nämns bara på några få sidor, och boken är tung och ganska strikt vetenskaplig.

Cornwall, Hugo
Hacker's Handbook III

Detta är en handbok för nätverkshackare. Ingen har blivit hackare genom att läsa den här boken, men den är trots allt ganska intressant, och en given storsäljare bland folk som tycker att det här med nätverkshackare är något av det tuffaste som finns (dvs "wannabes"). Titeln verkar ju lite "förbjuden" också. Men det är en välskriven bok som pekar på de vanligaste säkerhetshålen i vissa datasystem.

Datormagazin
Årgångarna 1986-94

Dick, Philip K
Androidens Drömmar

Forrester, Tom & Morrison, Perry
Computer Ethics
Basil Blackwell Ltd, England 1990
ISBN 0-631-17242-4

En av de mest intressanta böcker som har skrivits om datorer och datasamhället. Många exempel är dock anpassade för engelska förhållanden och helt ointressanta för svenska läsare. De rent etiska frågorna kring hackande, artificiell intelligens, dataregister osv, är däremot fascinerande välgjorda.

Freese, Jan och Holmberg, Sten
Dataosäkerhet - praktisk handbok för beslutsfattare
Affärsinformation, edition no 3, 1993

Gibson, William
Neuromancer
Harper Collins Science Fiction & Fantasy 1993
ISBN 0-586-06645-4

Skall man läsa någon cyberpunkbok alls, så skall man läsa den här. Boken är en klassiker och finns också översatt till svenska. Den definierar det litterära begreppet cyberpunk.

Green, Jesper 69 & Johansson, Sune
Cyberworld
Alfabeta Bokförlag AB 1994
ISBN 91-7712-389-1

Den här boken blev sågad av många tidningar när den kom. Till viss del förtjänade den det, till viss del inte. Alla exempel i boken är dragna utifrån danska förhållanden vilket gör att man kan tycka att den ibland blir ointressant. Däremot är cyberpunkförfattaren Jesper 69 Greens fantasteri och helprilliga, galopperande fantasier om framtiden något som man inte bör missa. Den danske nätverkshackaren Netrunner och kraftwerkmedlemmen Ralf Hütter citeras livligt, vilket lyfter boken.

Hafner, Katie & Markoff, John
Cyberpunk - Outlaws and Hackers on the Computer Frontier
Corgi Books, England 1994
ISBN 0-552-13963-7

Den här boken innehåller biografier över de mest kända nätverkshackarna: Kevin Mitnick, Pengo och Robert Tappan Morris. Den är skriven på typiskt amerikanskt manér med mycket ovidkommande detaljer och har den fördelen att den är relativt lättläst. Man får en god inblick i en hackares liv och sätt att tänka.

Harry, M
The Computer Underground
Loompanics Unlimited, Port Townsend 1985
ISBN 0-915179-31-8

En av de första böcker som skrevs om den underjordiska datorkulturen. Loompanics är för övrigt ett sådant där förlag som ger ut lite allt möjligt och inte censurerar böcker för att innehållet är politiskt inkorrekt. Bland annat har man en stor uppsättning av Timothy Learys böcker.

Hofstadter, Douglas R:
Gödel, Escher, Bach - ett Evigt Gyllene Band
Brombergs Bokförlag AB, Stockholm 1985
ISBN 91-7608-331-4

Odödlig klassiker och kultbok bland alla som studerar datavetenskap. En tjock och svår bok som förklarar varför matematik är roligt, och varför intelligensens innersta väsen kan fångas i en maskin. Och till råga på allt är den skriven med en god portion distans och humor, med enkla och lättbegripliga exempel. De som nyss har läst den här boken brukar tala nästan religiöst för den.

Illegal (redaktör: Jeff Smart)
#22 - #37
Tyskland 1987-1989

Förmodligen det enda europeiska knäckarfanzine som någonsin varit av betydelse. Det var från det här fanzinet som knäckarkulturen spred sig över Europa, främst Tyskland, och ut över resten av världen, och kanske till viss del för första gången definierade begreppet "elit" bland europeiska hemdatorentusiaster.

In Medias Res (redaktör: Zike)
#1
Eskilstuna 1992

Ett sådant där litet förbluffande välgjort och genomarbetat fanzine som många refererar till men som inte tillverkats i särskilt många exemplar. Och inte finns det på riksarkivet heller. Men det finns hemma hos mig...

Kuhn, Thomas S
The Structure of Scientific Revolutions
Phoenix Books, Amerika 1962

Kurzweil, Raymond
The Age of Intelligent Machines

Detta är en antologi av tankar kring artificiell intelligens. Om du vill lära dig vad artificiell intelligens är för något, dryfta samhällsliga och filosofiska problem, så skall du läsa den här boken. Vill du veta hur artificiell intelligens fungerar, läs istället Gödel, Escher, Bach - ett evigt gyllene band av Douglas Hofstader (se ovan). Hofstadter och Sherry Turkle medverkar för övrigt som gästskribenter i denna bok.

Landreth, Bill
Datorernas Häxmästare
Liber förlag, Kristiansstad 1985
ISBN 91-38-61625-4

På engelska heter den här boken Out of the Inner Circle och räknas som en klassiker bland nätverkshackare. Den är skriven av en avhoppare från hackargruppen the Inner Circle, och är ganska hyfsad. Det verkar inte vara många som har läst den på svenska, och upplagan var inte heller särskilt stor. 1985 var det inte så många som var intresserade av hackare. Boken måste sägas ha tappat lite av sin aktualitet.

Larsson, Sara
Techno - musiken, dansen och scenen
Tiden / Rabénförlagen, Stockholm 1997
ISBN 91-88876-24-1

Leary, Timothy
Flashbacks - A Personal and Cultural History of an Era
Tarcher / Putnam Books, New York 1990
ISBN 0-87477-497-7

Berättar stora delar av 60-talets hippiehistoria som senare bespottats och mörklagts. Leary var ganska tillfreds med livet och samhället när han skrev denna självbiografi, och man får intrycket av att han är en obotlig optimist. Han är bevandrad i konsterna och beläst... Uppenbarligen en livsfarlig fiende för sina motståndare. Leary dog 1996 och cyniskt nog är de LSD-experiment vid Harvard som inledde hans antikarriär numera återupptagna.

Levy, Steven
Hackers - Heroes of the Computer Revolution
Penguin books, England 1994 (originaltryck 1984)
ISBN 0-14-023269-9

Det här är den bästa bok som någonsin skrivits om hackare. Fick jag välja en bok som skulle översättas till svenska, skulle jag välja den här. Den behandlar de första hackarna på MIT på 60-talet, hemdatorkonstruktörerna kring Altair och spelprogrammerarna kring företaget Sierra On-Line. De två första delarna av boken är de mest intressanta. Läs den, om du kan engelska.

Ledell, Göran (red)
Dataolyckor -- Har det verkligen hänt någon gång?
INFOSEC, Lund 1992
ISBN 91-86656-51-1

Linzmayer, Owen W
Apple Confidential
No Starch Press, San Francisco, Kalifornien 1999
ISBN 1-886411-28-X

Bok om Apple och alla turerna kring företaget.

Lööw, Heléne
Nazismen i Sverige 1980-1997
Ordfront förlag, Stockholm 1998
ISBN 91-7324-595-X

Standardverk rörande nynazismen i Sverige under den aktuella perioden.

Nedmark, Cia och Hällqvist, Anna
Databrott
Institutionen för informativ vid Lunds Universitet
Kandidatuppsats januari 1999

En riktigt hyfsad kandidatuppsats som tar upp flera av de hacktekniker som använts under senare delen av 90--talet. För den som vill förstå ännu mer av tekniken bakom hackning som den ser ut 1999 är detta en bra plats att börja på.

Nietzsche, Friedrich
Sålunda Talade Zarathustra
Carlsson Bokförlag, Malmö 1989
ISBN 91-7798-244-4

Det kräver ett visst mod att läsa Nietzsche. Förväntar man sig att finna ett fascistiskt manifest lär man dock läsa förgäves. Den som inte klarar av att ta åt sig Nietzsches tankar kommer bara att tycka att boken är "konstig" och förstår säkert inte alls vad Zarathustra talar om. Zarathustra var som sagt en persisk filosof, och i boken återupplivar Nietzsche denna historiska person för att "revidera" de tidigare lärorna om ont och gott.

Nissen, Jörgen
Pojkarna Vid Datorn
Linköpings universitet 1993
ISBN 91-7139-128-2

Olsson, Anders R
Spelrum
Uddevalla 1985
ISBN 91-7684-083-2

Odödlig klassiker bland kritiker av det svenska samhällssystemet, speciellt med betoning på data. Anders R Olsson är före detta TT-journalist och har arbetat mycket för föreningen för grävande journalister.

Olsson, Anders R
Yttrandefrihet och Tryckfrihet
Svenska Journalistförbundet, Falun 1992
ISBN 91-550-3884-0

PC Hemma
#5 1997

Sid 22-44 om Demon Phreaker, en artikel av Gustaf Cederlund. Delar av artikeltexten verkar parafraserad från en tidigare utgåva av denna bok :-)

Petiska, Eduard
Golem
Martin publishing house, 1991
ISBN 80-900129-2-2

Detta är myten om den Golem som rabbi Löw skapade för att beskydda det judiska ghettot i Prag. Jag läste den som en del i förstudierna till avsnittet om artificiell intelligens, och har inte speciellt mycket med informationssamhället att göra.

Pondsmith, Mike (red)
Cyberpunk - The Roleplaying Game of the Dark Future
(Version 2.0.2.0)
R. Talsorian Games Incorporated, Kalifornien 1993
ISBN 0-937-279-13-7

Är du inte van vid att läsa rollspel kommer den här boken antagligen att förvirra dig. Rollspelsböcker innehåller lite eller inget skönlitterärt material. På ytan ser det ut som ett lexikon med mängder av fakta - skillnaden är att allting är påhittat. En rollspelsbok innehåller beskrivningar av organisationer, personer, apparater, vapen och allt mellan himmel och jord som stöd för spelarens fantasi. När man har läst boken är det meningen att man skall sätta sig i ett gäng och hitta på historien tillsammans med boken som referensram för världens innehåll. Resultatet blir till ett mellanting av författande, teater och brädspel.

Rubin, Jerry
Snacka Inte Bara
Pan/Nordstedts, Stockholm 1971
ISBN 91-701-611

Så här blir du en yippie. En grovt sociopatisk bok av en av ledarna för den amerikanska yippierörelsen. På försättsbladet står det "läs denna bok påtänd" och så mycket bättre blir det inte. Har man lite morbid smak kan man tolka den som humor. Annars tycker man väl mest att den är hemsk. Finns på flera svenska bibliotek (!).

Schade, Christian och Steiniche, Morten
Virtual Reality - En bok om den konstgjorda världen
Alfabeta bokförlag AB, Falun 1994
ISBN 91-7712-390-5

Den enda vettiga bok om Virtuell Verklighet som getts ut på svenska när detta skrivs. Behandlar såväl teknikaliteter som samhällsaspekter på fenomenet.

Shea, Robert och Wilson, Robert Anton
Illuminatus!
Består av tre romaner: The Eye in the Pyramid, The Golden Apple och Leviathan.
Dell Publishing, New York 1988 (1975)
ISBN 0-440-53981-1

Denna bok nämns på ett flertal ställen i min text, bland annat rörande hackaren Karl Koch och technobandet KLF. Den rekommenderas också som lämplig läsning för hackare i slutet på the Jargon File (se nedan). Det är konspirationsteoretiskta romaner om oss och vårt samhälle, framför allt inspirerade av William S Burroughs och Timothy Leary. Detta är kultböcker i såväl USA och Kanada som England, och det finns ingen som helst vettig anledning till att de inte översatts till svenska. Jo, en förresten: de är skriande politiskt inkorrekta. Berättartekniken i den här romanen har bland annat anammats av Douglas Adams.

Sjögren, Olle
Inte Riktigt Lagom? - Om "extremvåld" och filmcensur

Detta är ett enda långt angrepp på statens biografnämnd. Sjögren är mycket kritisk till den människosyn censuren innebär och angriper censuren om och om igen. Man får anta att han vet vad skriver om eftersom han själv jobbat på filmcensuren i sådär 10 år. Han berättar också om de filmbytare som föddes ur diskettbytarkulturen. Anders Wallin borde läsa den här boken.

Solarz, Artur
ADB och Brott
Liber allmänna förlaget, Stockholm 1987
ISBN 91-38-90802-6

En knastertorr bok om databrott och databrottslingar. Solarz jobbar på brottsförebyggande rådet och vet så mycket om databrott och brott i allmänhet att han begriper att hackare knappast är det värsta hotet mot informationssamhället.

Sterling, Bruce
The Hacker Crackdown
Bantam Books, USA 1992
ISBN 0-553-08058-1

En bok om hackare skriven av en fullständig "outsider". Bruce Sterling skriver annars cyberpunkböcker. Boken kan hämtas alldeles gratis som textfil på Internet via EFF. De mest spännande och nyskapande är kapitlen om den del av den amerikanska polisen som kallas Secret Service, och hur de arbetar för att bekämpa phreakare och hackare, och historien om hur EFF blev till.

Stoll, Clifford
En Hacker i Systemet
Svenska Dagbladets Förlag AB, Uddevalla 1991
ISBN 91-7738-270-6

En omtalad bok där Stoll med inlevelse berättar hur han spårade den hackare (Mattias Hess) som tog sig in i hans datasystem och använde det som språngbräda för att snoka efter militära hemligheter åt warzava-pakten (ryssarna, rödingarna eller vad du nu vill kalla dem).

Televerket
Säkra Teleförbindelser?
Televerket, Stockholm 1987 (rapp 89/205)

TT Sundsvall
Telegram 1999-04-12 av Rolf Lunneborg

Om viruset Melissa.

Turkle, Sherry
Ditt Andra Jag - Datorn och det mänskliga psyket
Bokförlaget Prisma, Stockholm 1987
ISBN 91-518-2053-6

Sherry behandlar sociologiska och psykologiska aspekter på samspelet mellan människor och datorer. Hon intervjuar barn och hackare såväl som dataforskare och drar slutsater om datasamhället från sociologisk utgångspunkt. Mot slutet av boken kommer hon även in på artificiell intelligens.

Wallin, Anders
Kriminella Teknikzonen - Straffrättsligt perspektiv på brott och hacking i globala datanät
Institutet för rättsinformatik IRI-rapport 1994:2
ISSN 0281-1286

Mitt favorithatobjekt. Skämt åsido: Wallin presenterar en mycket bildad syn på vad hackande innebär för rättsamhället med utgångspunkt från sina juridiska erfarenheter. Man skall dock hålla i sinnet att åklagare och poliser måste ha den där känslan av att det är vi mot dom för att kunna motivera sitt arbete och få upp kämparandan i försvaret av den svenska lagen. Den känslan får de genom att läsa den här boken. Läs den! Om jag ser det som min uppgift att presentera hackarnas idéer så är det Wallins uppgift att fördöma dem. Vi spelar alla våra roller i det här samhället. (Cynism.)

Winterkvist, Mikael
Datavirus, Hackers och Trojaner
Computer Security Center 1995

Efter att jag bad om det skickade Mikael en kopia till universitetsbiblioteket i Lund. Det är ett mycket tunt häfte, men det innehåller faktiskt de mest substansiella upplysningar om virus som någonsin publicerats i Sverige. Vill ni ha tag i en expert på datavirus som verkligen kan sin sak så skall ni gå till Mikael och hans Computer Security Center i Skellefteå. Det var uppgifterna om svenska virushackare i det här lilla häftet, som skaffades fram genom ett slags "walrafferi" på svenska underjordiska BBS:er, som irriterade en del underjordiska hackare och fick SHA att publicera en del förtäckta hot mot Mikael.

Wranghult, Hans (ordförande)
Polisens Åtgärder mot Datakriminalitet
Rikspolisstyrelsens rapport 1984:5

Wranghult, Hans
Datakriminalitet - Hackers, Insiders och Datorstödd Brottslighet
Rikspolisstyrelsens rapport 1988:5

De här två rapporterna beskriver polisens syn på databrott i allmänhet. Den senare behandlar hackare. Det är överlag ganska onyanserat, auktoritärt och fördömande. Precis som poliser skall vara.

Yourgrau, Palle
The Disappearance of Time - Kurt Gödel and the Idealistic Tradition in Philosophy
Cambridge university press 1991
ISBN 0-521-41012-6

Elektroniska dokument och tidningar

40hex
# 1-12
Phalcon / SKISM

Ganska välskriven tidning som behandlar det mesta som rör virustillverkning och viruskultur.

Aronsson, Lars
Svensk Datorjargong
Senast reviderad 1993-02-21

Svensk motsvarighet till The Jargon File (se nedan), sammanställd av Lars Aronsson för Projekt Runeberg. Saknar dessvärre svensk subkulturell hemdatorjargong. (Jag skall skicka en lista till Lars så fort jag hinner.)

Axelsson, Jan
Flashback News Agency #1-120
(#1-100 utgivna i tryckt form i samlingsvolym)

Jag var en av de första 19 prenumeranterna på Flashback News Agency. Nu är det närmare 50.000. Se bland annat #97 för information om Telias lösenordssystem. Det är alltid roligt att läsa gamla nummer av denna helt unika tidning.

Bausson, Stephane
What You Need to Know About Electronic Telecards
V1.12 Senast reviderad 1995-05-18

Beskriver hur Telias telefonkort fungerar. Oerhört pinsamt med tanke på att Telia trodde att dessa uppgifter var hemliga när jag ringde och frågade dem. Det är de inte alls.

Brent, Doug
Oral knowledge, Typographic knowledge, Electronic knowledge: Speculations on the history of ownership
(Artikel i EJournal #3 Vol 1, ISSN 1054-1055)

Detta är en mycket viktig artikel som jag hade som utgångspunkt för stycket cybernetiskt samhälle kontra copyright, Brent är verksam vid universitetet i Calgary och visar med önskvärd tydlighet varför det blir svårare att äga information i ett informationssamhälle.

Drummond, Bill & Cauty, Jimmy
The Manual - How to Have a Number One the Easy Way
KLF Communications 1988

Om ni undrade: det fungerar. Allt som står i den här boken är fullkomligt sant. Bland de som provat herrarna Drummond och Cautys recept för hitsinglar finns exempelvis den österrikiska gruppen Edelweis plus något hundratal andra artister som inte vågar erkänna att de bara gjort som det står i boken. Även svenska talanger som Denniz Pop eller Pat Reiniz har, medvetet eller omedvetet, lyckats följa instruktionerna till punkt och pricka. Om ni vill veta dur de gör, läs boken. Det fordras dock en viss distans för att kunna ta åt sig innehållet - texten är mycket cynisk och en nagel i ögat på hela popindustrin. Exemplar av den här boken, och piratkopior av densamma, sprids under mycket hysh-hysh bland musikvärldens amatörer. Onödigt egentligen, eftersom någon "befriat" texten och lagt upp den på Internet. KLF själva bryr sig gissningsvis inte en sekund om detta.

Gunzenbomz Pyro-Technologies / Chaos Industries
The Terrorists Handbook

Förmodligen ursprungligen en eller flera tryckta böcker. Just den här textfilen skapade ett herrans rabalder i pressen när ett par femtonåringar hämtade den från en BBS och visade den för Expressen. Synd att Expressen inte recenscerade boken, för den har faktiskt ett slags humorvärde. Jag kan inte avgöra hur pass användbara eller farliga beskrivningarna i boken är, men det är uppenbart att man måste vara lite lätt galen för att använda sig av bombrecepten. Och det är ju det som är problemet: många föräldrar tror uppenbarligen att deras 15-åriga söner är fullständigt galna.

IDG Online / Computer Sweden
Artiklar 1999-03-30 kl 04:33, 1999-03-30 kl 08:43, 1999-04-01 kl 13:04, 1999-04-05 kl 07:00, 1999-04-06 kl 11:33, 1999-04-12 kl 14:03, 1999-04-15 kl 15:03

Om viruset Melissa.

Jammer, the & Jack the Ripper (pseud.)
The Official Phreaker's Manual V1.1
Senast reviderad 1987

Beskriver det mesta av tekniken och historien bakom phreakandet. Innehåller bland annat de artiklar Ron Rosenbaum skrev om phreakarna John Draper (Capatain Crunch) och Joe Engrassia i tidningen Esquire 1971.

Raymond, Eric S
The Jargon File 3.2.0
Senast reviderad 1995-03-21

Detta är detsamma som boken The Hacker's Dictionary, fast gratis och i elektronisk form. Tyvärr förmedlar den här texten en något nedsättande syn på alla hackare som inte är "riktiga" hackare, dvs den intellektuella eliten som samlas på högskolor som MIT. Denna fil uppdateras med jämna mellanrum och försöker även sammanfatta hackarkultur internationellt, vilket den kanske inte lyckas så bra med. Innehållet är nämligen kraftigt vinklat efter amerikanska företeelser.

Reid, Elizabeth
Cultural Forms in Text-Based Realities
Cultural studies program department of english university of melbourne january 1994

Brotherhood of Warez
# 1-4

En av de roligaste phreaktidningar som finns utges av gruppen Brotherhood of Wares (BoW). En konstant mix av humor och allvar där det ofta inte går att skilja på verkliga påståenden och ironiska lögner, skriven av uttråkade pirater. Uppskattar man generation X-humor så gillar man nog BoW. Gruppens ledare U4EA dömdes till fängelse efter att ha retat gallfeber på tidningen Gray Areas. (Tror jag - om inte det också var ironi.)

Phrack
# 1-48

Ökänd hackar/phrekar-tidning som bland annat spelar stor roll i Bruce Stelings The Hacker Crackdown (se ovan). Förmedlar såväl förnuftiga som riktigt sjuka åsikter om världen och telefonerandet. Har haft en rad redaktörer genom åren. Speciellt viktigt är att läsa artikeln The Conscience of a Hacker i #7. Jag har själv författat en artikel om svenska hackare i #48 av denna tidskrift.

Skyhigh
# 17
Camelot Productions 1995

En intressant artikel av The Mistress / Angry angående kvinnor och hemdatorhackare.

Surfpunk
# 103 och 105

Cyberpunk-tidning, full med utdrag från diskussionsgrupper på Usenet och olika tidningar. Bakom tidningen står en lite militantare gruppering än EFF, men med ungefär samma syn på samhället. Förmedlar kraftigt cybervridna åsikter.

Swedish Hackers Association (SHA) (red)
Annual Year Protocol #3 & #4

Våra egna favorithackares egen tidning. SHAs uppkäftiga och lätt arroganta "protokoll" är en stärkande frisk fläkt jämfört med myndigheters och massmedias fördömande attityd mot gruppen. I dessa protokoll talar SHA själva om sina aktiviteter, varför och hur de gör det de gör. Gästskribenter är bl a Knight Lightning från Legion of Doom, som också var en av männen bakom tidningen Phrack (se ovan). Engelskan är det däremot lite si och så med - det märks att det är svenskar som skrivit de här "protokollen". Nödvändig läsning för var och en som vill ha lyssnat till vad båda sidor har att säga.

Samtliga elektroniska dokument finns, om inte annat, tillgängliga från mig personligen.


Fotnoter:

1Wilmer X